Att trycka bilder är speciellt. Det är inte mycket man kan göra åt resultatet när man väl har börjat trycka, det tryckta resultatet ska ofta spridas till många och det är vanligtvis mycket pengar inblandade.

Vi har idag bättre förutsättningar för att få fram högklassigt tryck än vi någonsin har haft tidigare. Tryckpressar arbetar med mycket mindre toleranser och högre precision, vi har provtryck som verkligen återger bildernas utseende innan tryckningen och vi har en lång rad olika papper av hög kvalitet.

Trots det ser man mängder med tidningar och böcker med medioker tryckkvalitet. Den främsta orsaken till dessa brister är okunskap. Det är inte svårt att producera digitala bilder som kommer att ge ett utmärkt resultat i tryck.

Checklista

Vare sig du skickar bilden i RGB eller i CMYK bör du kontrollera din bild så att du är säker på att den kommer att tryckas korrekt.

De flesta av de branschorganisationer som finns inom bildområdet har därför arbetat fram en enkel checklista som alla som levererar eller tar emot bilder för tryckning bör känna till. Kontrollerar du de 10 punkter som finns i denna lista undviker du de flesta misstag.

1. En arbetsfärgrymd ska finnas inbäddad, om bilden är i RGB. Det bör vara Adobe RGB eller eci-RGB v2, den kan vara sRGB om bilden enbart ska användas i dagspress. Det får inte vara en skanner-, kamera-, skärm- eller skrivarprofil. Öppnar du en bild och en dialogruta visas där det till exempel står att bilden har färgrymden »Epson V750.icc«, konvertera då bilden till en arbetsfärgrymd. Är bilden konverterad till CMYK ska detta vara gjort med den tryckprofil som är framtagen för det avsedda trycket.

2. Minnesfärger, som hudton, grönska, himmel ska vara trovärdigt återgivna. Kontrollera detta genom att mäta sådana färger med Photoshops pipettverktyg. En normal hudton ska alltid ha ett högre värde i den röda färgkanalen än i den gröna. Den gröna kanalen ska alltid vara högre än den blå.

3. Svart- och vitpunkt ska placeras så att dessa valörer kan återges i tryck. Ett vitt parti som har ett RGB-värde högre än 246 i de tre färgkanalerna kommer ofta att återges helt pappersvitt. En bild som är konverterad till CMYK och har ett vitt parti som är vitare än 3% kommer också ofta att återges helt utan valöråtergivning.

4. Färger ska vara tryckbara utan att valöråtergivning/färgton förändras. Kontrollera detta genom att använda Photoshops Korrekturinställningar och se efter om färgerna ändras markant när du simulerar med den tryckprofil som ska användas.

5. Undvik posterisering genom att se till att bilden har tillräckligt många valörsteg i varje kanal. Minst 200 valörer ska finnas i varje kanal. Se efter i Photoshops histogrampalett att det inte finns alltför många gap.

6. Bildens upplösning måste vara tillräckligt hög för den tänkta användningen. Om inget annat avtalats ska bilden kunna användas till en A4 med en upplösning på 300 ppi, det vill säga ha en filstorlek på 25 MB när den är i RGB och ligger i 8 bitar. Är den konverterad till CMYK ska bilden ha en storlek på 33 MB. Kontrollera detta i dialogrutan Bildstorlek.

7. Bildens skärpa ska vara tillräckligt hög för den tänkta användningen. Kontrollera detta genom att granska bilden vid 50 % förhandsvisning. Om bilden ser skarp ut vid 50 % kommer den också att se skarp ut vid tryckningen.

8. Filformat som rekommenderas är tiff, psd, jpg. Bilden ska vara i 8 bitar, inte i 16. Kontrollera detta i menyn Bild > Läge.

9. Alfakanaler (sparade markeringar) eller extra justeringslager/lager får inte finnas i bildfilen. Kontrollera detta i lager- och kanalpaletten. Finns sådana kanaler, släng dem i den papperskorg som finns i denna palett. Finns det extra lager eller justerings-lager som är aktiva, slå samman dessa lager med bakgrundslagret. När alla lager är sammanslagna, kontrollera att det är ett bakgrundslager.

10. Relevant metadata ska finnas inbäddad i bilden. Minimum är att upphovsman och kontaktinformation ska anges, men även användningsrättigheter och bildinformation bör bifogas. Kontrollera detta i menyn Arkiv > Filinformation.